Anonyma Alkoholister i Nordamerika har vid en servicekonferens
antagit sex kriterier för vad som menas med en "AA-grupp". Det första
kriteriet lyder:

"Alla medlemmar i en grupp är
alkoholister, och alla alkoholister är kvalificerade för medlemskap."

Det låter förstås självklart att
medlemmarna i en AA-grupp är alkoholister. Fast inte i Sverige. Här menar vissa
AA-medlemmar på fullt allvar att det första kriteriet strider mot AA:s 3:e
tradition (!).

De menar att det enda kravet som
finns för medlemskap i AA, är en ärlig önskan att sluta dricka - oavsett skälet
till varför man dricker. Det skulle därför vara helt okej att vara medlem i
Anonyma Alkoholister utan att vara alkoholist.

I Anonyma Alkoholisters grundtext
Stora Boken står det så här i inledningen till det fjärde kapitlet (sid 70):

"I de föregående kapitlen lärde du dig en del om alkoholism.
Vi hoppas att vi har klargjort skillnaden mellan en alkoholist och en
icke-alkoholist."

De som grundade AA, lade mycket krut
på att alkoholisten skulle förstå sin sjukdom, men nästan lika mycket krut på
att icke-alkoholister skulle förstå att de inte var sjuka. Och de som inte var
sjuka, behövde inte AA.

Typiskt för en alkoholist (alltså
någon som är drabbad av sjukdomen alkoholism) är att en sådan person har
förlorat valfriheten när det handlar om alkohol. En alkoholist är maktlös inför
alkohol. Stora Boken skiljer till exempel på storkonsumenter och alkoholister.
Fast det gör oftast inte Behandlingsindustrin. Dessa
behandlar alla med alkoholproblem, och de flesta som behandlas för sina
alkoholproblem, slussas vidare till AA.

Och nu till det riktigt konstiga:
Istället för att bli innerligt tacksamma för att de inte lider av en progressiv
och dödlig sjukdom, så kräver dessa icke-alkoholister att få vara medlemmar i
Anonyma Alkoholister!

Jag har själv hört en sådan man -
han hade vi denna tidpunkt över tio år i AA - förklara för en nykomling: "Det
är bara jag som kan avgöra om jag är alkoholist eller inte, och i AA är jag
alkoholist när jag själv säger att jag är alkoholist."

Stora Boken (hu!) säger istället på
sidan 61:

"För dem som inte kan dricka
måttligt återstår frågan hur de skall sluta helt och hållet. Vi förutsätter
naturligtvis att läsaren vill sluta. Huruvida en sådan person kan sluta utan
att ha en andlig grund beror på i vilken utsträckning han eller hon redan har
förlorat sin valfrihet att dricka eller inte dricka."

(Fundera på den en tag, du som är
med i AA fast du inte borde.)

Undrar om det är icke-alkoholister
inom AA som sprider (den för alkoholisten farliga) myten om att den inte går
att tillfriskna från alkoholism, utan att vi istället deltar i något slags
livslångt, långsamt (en dag i taget!) fortskridande tillfrisknande?

vad tror du?

Vad
händer med vårt värdefulla AA?

- Vad är ditt ansvarstagande i det som sker?

Frågan har ställts av
många medlemmar på senare tid. Hur såg Gemenskapen ut under de framgångsrika
åren, för 30-40 år sen. AA behöll mer än 75 procent, av de alkoholister som
sökte hjälp. I dag kanske vi behåller fem procent av våra nykomlingar.

Vad hände med de underbara AA-grupper som fanns för 20, 30 eller 40 år sedan.
Det var välbesökta möten av alkoholister som önskade ett nyktert liv. Är detta
historia? Fler och fler grupper i världen faller sönder varje dag.

I dag hör vi en mängd åsikter varför det i dag ser ut som det gör och
ursäkterna är svåra att bekräfta. Trenden ser ut att fortsätta och bli värre.

Vad kan hända?

Och vad behöver vi göra? I boken "AA blir Myndigt", sidan 241, finns
ett avsnitt från ett av talen Bill W höll i S:t Louis, då AA fyllde 20 år, han
sa: "Under de år som ligger framför oss kommer vi naturligtvis att göra
misstag. Erfarenheten har visat oss att vi inte behöver vara rädda för det,
förutsatt att vi alltid är villiga att erkänna våra fel och rätta till dem
omedelbart. Vår tillväxt som individer är beroende av den hälsosamma process
som består i att lära oss misstag. På samma sätt kommer också vår gemenskap att
växa."

"Låt oss komma ihåg att ett samhälle av män och kvinnor som inte på ett
enkelt sätt kan rätta till sina egna fel, helt säkert kommer att stagnera och
kanske falla sönder. Det är det universella straffet för att inte växa. På
samma sätt som varje enskild medlem i AA, ständigt behöver göra sin moraliska
självrannsakan och handla utifrån den, behöver också hela vår gemenskap göra
detsamma om vi skall kunna överleva och tjäna på bästa sätt".

Dessa slutsatser klargör vad som behövs för vår nykterhet och AA:s överlevnad
och ber oss att inte glömma bort villigheten att erkänna våra misstag och
genast rätta till dem. För mig ser det i dag ut, som när delegaten från
nordöstra Ohio, Bob Bacon, beskrev misstagen i ett tal 1976. Han sa med eftertryck:
"Vi visar inte längre nykomlingen lösningen som finns för vår alkoholism.
Vi berättar inte om "Stora Bokens" betydelse när det gäller att uppnå
en lång nykterhet. Vi beskriver inte för nykomlingen hur viktiga de Tolv
Traditionerna är för AA i helhet, för gruppen och för den enskilde medlemmen.
Istället brukar en del grupper använda mötestiden till fylleminnen, våra små
privata problem, egna idéer och åsikter om AA, hur "min dag varit",
eller "min väg i programmet". Inte om hur AA-programmet ger oss hjälp
att finna vår väg till nykterhet".

Nykomlingar försöker övertyga.

När jag reste runt i landet några år och reflekterade över vad Bob Bacon sagt,
har det blivit uppenbart att vi ibland tillåter nykomlingar att försöka
övertyga de äldre medlemmarna att de har bättre idéer om vårt program och att
våra Traditioner är förlegade. I vissa fall har de just spenderat 30 dagar i en
behandling som de lättvindigt gått igenom. De har tvingats tala om sina problem
i gruppterapi och besöka ett visst antal AA-möten under behandlingen.

De har fått förklarat att det inte finns några skillnader i deras verkliga
problem och att AA har det "bästa programmet" för att lösa alla
problem. De blir tillsagda att gå på möten varje dag de första 90 dagarna efter
behandlingen. De får höra att de inte skall ta några stora beslut under det
första nyktra året. Allt som de får inpräntat tas om igen upp på möten, i många
fall helt i strid mot AA:s Program och Traditioner.

Uppenbart kan detta uppfattas som den rätta vägen av den nynyktre som kommer
direkt från en avgiftning. En del AA-medlemmar anammar idéerna från
behandlingsinstitutionerna, där alla problemdrinkare tas emot om de är
försäkrade. Där kan man tillfälligtvis ta bort något av det obehag klienterna
förut plågades av; "om problemet så gäller endast ren apelsinjuice och
honung eller en sup av rent brännvin som tycks hjälpa en skakande alkis".

Alkoholister lyssnade.

När AA var mycket framgångsrikt, talade tillfrisknande alkoholister på
AA-möten. Lidande och obehandlade alkoholister lyssnade. När nykomlingarna hört
om tillfrisknandet, ställdes de inför ett beslut: "Tänker ni börja använda
er av de Tolv Stegen och tillfriskna, eller vill ni gå tillbaka till drickandet
och avsluta jobbet?" Om svaret blev; "vi är villiga att gå hur långt
som helst för att sluta dricka", fick de en sponsor och Stora Boken. Då
började tillfrisknandet genom de Tolv Stegen och löften om resultat av att
följa riktning och handlande efter "Stora Bokens" förslag. Processen
höll nykomlingen involverad i arbetet med andra och kunde därigenom fortsätta
att växa i Gemenskapen.

AA:s tillväxt var på den tiden omkring sju procent och antalet nyktra medlemmar
fördubblades var tionde år. Den snabba tillväxten från den ökande
behandlingsindustrin, och de alkoholister som i rattfyllerimål dömts att gå på
AA-möten, resulterade i en acceptans för tillökningen. Även psykiatrin bidrog
till den ökande strömmen. Allt detta till en nivå, större än vi drömt om och
trodde var möjligt.

Nästan utan insikt om vad som hände, började våra möten förändras från att ha
fokuserat på tillfrisknande från alkoholism till "diskussioner eller
demokratidebatter", möten som inbjöd alla att tala om vad som

helst. Möten förändrades från programmet om andlig utveckling till
gruppterapimöten där vi fick höra mer och mer om "våra problem" och
mindre och mindre om AA:s Program för tillfrisknande genom "Stora
Boken" och bevarandet av Gemenskapen med våra Tolv Traditioner.

Vad blev resultatet?

Vad blev resultatet? Aldrig hade vi sett så många komma till oss för att få
hjälp. Däremot hade vi aldrig haft en så låg och avtagande utveckling och
tillväxt i tillfrisknande.

För första gången i historien förlorade AA fler medlemmar än de som anslöt sig,
vår framgång och trovärdighet sjönk. Statistik från Inter-Group Office,
framtagen från större städer, redovisade en minskning till fem procent av de
som uppnått minst fem års nykterhet, efter beslutet att bli nyktra. Det är
långt ifrån de 75 procent, som Bill W redovisade i sitt förord till andra
upplagan av "Stora Boken".

Förändringarna i mötesstrukturen har skapat en olycklig fälla som nykomlingen
kan hamna i, en fälla också för gruppen.

Varför har det gått så långt?

Varför har det gått så långt? Svaret är enkelt. I stället för att på AA-möten
tala om tillämpningen av AA:s Steg och Traditioner började man tala om egna
personliga uppfattningar, idéer och åsikter om Stegen och Traditionerna. Detta
skapade diskussioner som blev förvirrande för en nykomling. Informationen som
presenterades var av olika karaktär och ännu mer förvirrande.

Man talade om att "gå på 90 möten under 90 dagar". Nykomlingen fick
aldrig den valmöjligheten att antingen börja använda Stegen eller fortsätta att
dricka. Han/hon kunde få höra: "Jäkta inte i Stegen, ta dom i din egen
takt." De första 100 medlemmarna som skrev "Stora Boken",
väntade inte. De tog till sig Stegen under några få dagar efter sin sista
drink. Tack Gud, att det ännu finns medlemmar i vår gemenskap, liknande Joe,
Charlie och Wally mfl, vilka satt sig in i problemet och börjat göra någonting
åt det. De sätter fokus tillbaka på "Stora Boken".

Som de första 100.

Det har alltid funnits grupper som avstått att falla in i en trend med
gruppterapi. De står på fast grund i sin förpliktelse att försöka föra det
enkla budskapet vidare till lidande alkoholister. De säger till en nykomling:
Vi hade ett andligt uppvaknande som ett resultat av dessa Steg och om du önskar
tillfriskna, kommer vi se till att du får en sponsor som har tillfrisknat och
som leder dig på den väg som de första 100 medlemmarna har lagt för oss".

Tillfrisknande alkoholister har börjat finna dessa grupper som endast har
syftet att enkelt informera nykomlingar att ta till sig Stegen för att
tillfriskna. De ber nykomlingen att inte säga så mycket i början. Istället ber
vi dem att lyssna till de alkoholister som här erfarenhet av Stegen, därigenom
kan de få ett uppvaknade och möjlighet att ta till sig programmet, för att i
sin tur kunna föra budskapet vidare till de som söker hjälp i AA.

Om detta budskap sprids kan Anonyma Alkoholister bli framgångsrikt igen och
göra det som Gud vill med oss. Då kan vi ge en lidande alkoholist AA:s lösning
för tillfrisknande, genom att använda AA:s Tolv Steg i våra liv och värna om
vår Gemenskap med AA:s Tolv Traditioner.

Skylla på behandlingsindustrin.

Det finns tyvärr en tendens att vi, för vår situation, anklagar och skyller på
behandlingsindustrin och professionella. De gör sitt jobb, och vad de gör, har
ingenting med vad Anonyma Alkoholister gör. Det är deras uppgift. Kritiserar vi
dem, strider vi mot vår Tionde Tradition.

Det verkliga problemet är vi AA-medlemmar som närvarar vid ett möte, där en
icke alkoholist, nykomling från gatan eller klient från behandling, inte ger
den hjälp de kan få, genom att berätta om vårt program. Vi talar inte om att
programmet är grundmurat sedan april 1939, och att dess bevarande och
utveckling har skyddats av Traditionerna, från den dag 1955, när grundarna
överlämnade AA till Gemenskapen.

Dessa upplysningar kan befria nykomlingarna från "nygamla idéer" och
istället ge dem möjligheten att börja praktisera de Tolv Stegen som AA gett
oss. Fram till att de tagit till sig Stegen och börjat tillfriskna, har han/hon
inte så mycket att säga, förutom till sin sponsor.

Tvärtemot kan vi "äldre" medlemmar ibland ansvarslöst låta bli att
tala om och påminna en viktig sanning att: "Sällan har vi sett en människa
misslyckas som utan förbehåll följt vår väg. De som inte tillfrisknar är de som
inte kan eller vill följa detta enkla program." Vi har istället låtit
obehandlade alkoholister och icke alkoholister lägga ut sina problem, idéer och
åsikter på våra möten. Det kan ibland tyckas att vi bytt ut: "Sällan har
en människa misslyckats...", till: "Sällan ser vi en person
tillfriskna...".

Där står vi idag. Vi hade 30 år av otrolig framgång genom vägledning från
"Stora Boken". Vi har 30 års besvikelse och misstag som kan berättas
av var och en. Vi har nu möjlighet att jämföra.

Lösningarna på problemen finns.

Vi vet nu vad problemet är och vi vet lösningen. Olyckligtvis har vi inte
omedelbart rättat till våra fel och misstag. En stor dos av apati och
beklagande har visat sig och det har skapat dagens AA. Problemet vi försökt
leva med, kan mycket möjligt ta död på alkoholister. Vad är lösningen? Den är:
Kraften som är större en vi själva, och som vi funnit genom våra Tolv
Traditioner och de Tolv Stegens löften för tillfrisknande, gör det möjligt för
de som är villiga att följa den glasklara riktning som "Stora Boken"
visar.

Vill du bli en del av problemet, eller en del av lösningen? Enkelt, men inte
lätt, ett pris måste betalas.

Redaktionell kommentar:

Detta brev cirkulerar inom AA-kretsar i framför allt USA. Författaren är okänd,
men originaltexten har förmedlats till redaktionen. Den är fritt översatt av en
av våra medarbetare i redaktionen. Tidningen lägger således inga aspekter på
hur behandlingsindustrin fungerar. Men eftersom artikeln även börjat cirkulera
i Sverige har Bulletinen valt att publicera den.

Källa: Bulletinen Nummer 1 Februari 2007.

                          Har du någonsin tänkt på hur dina barn,anhöriga

                                     och andra människor fått lida?

                          Hur du förstör deras liv bara för att du ska supa

                                                  och knarka.....

                           Problemet är inte att du dricker....

                           Problemet är att du inte står ut med att vara nykter!

                           Och det du rättfärdigar dina återfall med......

                           är det som kallas livet!

Du som lätt blir upprörd av
innehållet i den här bloggen, borde kanske fundera lite kring skälen till
varför du blir så upprörd.

Du brukar hävda att du inte hade stannat i AA om någon hade
"slagit Stora Boken i huvudet" på dig och att AA fungerar fint så
länge du får göra saker och ting i din takt och efter din förmåga.

Du pratar om att "mogna" in i nykterheten och om att
"utforska" andligheten i AA:s program på ett sätt som passar just
dig.

Du snackar en massa skit.

Du är, utan att veta om det, offer för ditt ego. Ditt ego säger
till dig att det är okej att bara göra lite lagom av AA:s program. Ditt ego
(precis som alla andra egon) hatar AA:s tolv steg.

Ditt ego säger dig att du nog hade börjat supa om någon hade
försökt förklara vad som står i Stora Boken under dina första veckor i AA. Du
tror bergfast på det, trots att du innerst inne vet att du inte har en aning om
vad som hade hänt.

Är du en verklig alkoholist, så lever du farligt. För om du är en
verklig alkoholist som låter dig styras av ditt ego, så kommer du att börja
dricka igen. Och en verklig alkoholist som börjar dricka, kommer att dö av
alkoholism.

Är du inte en verklig alkoholist, så kan du sannolikt hålla dig
nykter genom ditt egos instruktioner om att "ta det lugnt en dag i
taget" och "ta det du vill och lämna resten".

Men då har du hamnat fel. Du borde inte vara med i AA. För om du
inte är alkoholist, men med i AA, så utsätter du alla verkliga alkoholister som
kommer efter dig för livsfara. De behöver AA:s tolv steg för att överleva, men
du har ingen erfarenhet av AA:s tolv steg. Du kan inte ens förklara skillnaden
mellan en storkonsument och en alkoholist. Du berättar hellre om den där gången
du åkte fast för rattonykterhet på bakfyllan eller drar någon fyllehistoria för
att skapa "identifikation". Att identifikationen sitter i sjukdomen
alkoholism och inte i vårt beteende, bryr sig varken du eller ditt ego om.

Varför vill då ditt ego att du säger att du är alkoholist, fastän
du inte är det?

Därför att egot har upptäckt en rad fördelar med AA.

Genom att du går på AA, så blir din äkta hälft lite mer medgörlig.

Genom att du går på AA, så är din arbetsgivare lite mer förstående
och förlåtande.

Genom att du går på AA, så slipper du göra annat som du inte vill
inte göra.

Genom att du går på AA, så har ditt ömkliga ego plötsligt blivit
bekräftat, eftersom ingen avbryter dig när du pratar och nykomlingarna är
imponerade av din långa nykterhet.

Ditt ego behöver AA, men AA behöver inte dig.

Vilken soppa!

Varje AA-möte är ett bra AA-möte" är en envis klyscha inom
AA. Min erfarenhet är att vissa AA-möten har varit rena katastrofer. De har
kännts som ett långt och utdraget besök i Jämmerdalen. Den desperate
alkoholisten som söker hjälp och behöver någon form av hopp, känner sig om
möjligt ännu mer hopplös efter ett sådant AA-möte.

Det förkeommer till och med AA-möten på temat "skuld och skam",
vilket inte har ett skvatt med AA att göra. Om du känner skuld och skam över
din alkoholism, så behöver du snarast lära dig ett och annat om din sjukdom. I
AA är detta en del av det första steget mot tillfrisknande. Det innebär dock inte
enbart ett "erkännande" av sin alkoholism, utan insikt om vad det
innebär att vara alkoholist. Du är inte alkoholist bara för att du
säger det, lika lite som jag har varit på månen bara för att jag påstår
det.

När du kommer till AA, så borde du snabbt få hjälp av gruppens
medlemmar att söka svaren på två grundläggande frågor:

1. Är du sjuk?

2. Vill du bli frisk?

Första frågan besvaras genom att studera de inledande kapitlen i
AA:s grundtext Stora Boken. Grundtexten omfattar 177 sidor. De
kapitel du bör tillägna dig för att avgöra om du är alkoholist enligt AA:s
definiton, är på samanlagt 35 sidor.

När du själv har avgjort om du är vad AA kallar en "verklig
alkoholist", så återstår endast fråga två. Skaffa dig i så fall en sponsor
och sätt igång med AA:s tolv steg. Om du är en verklig alkoholist, så har du
förmodligen inte råd att vänta.

Men du kanske till din stora lättnad finner att du inte är alkoholist? Att du
faktiskt inte lider av en dödlig sjukdom, utan har problem med spriten av helt
andra orsaker? Du kanske "bara" är vad AA kallar för en typisk
storkonsument? Det kan vara nog så besvärligt för dig att bryta dina
dryckesvanor, men den goda nyheten är att du inte behöver AA!

Och AA behöver inte dig!Du kan inte hjälpa en annan
alkoholist om du själv inte är en alkoholist. Du kan omöjligt förstå vad som
driver en alkoholist att dricka, eftersom du själv har druckit av andra skäl.
Du kan inte förstå hur totalt omöjligt det framstår för en alkoholist att sluta
dricka, för du har en icke-alkoholists erfarenheter av att sluta dricka. AA
finns inte för dig. Du har inget att tillföra. Du duger inte till att sprida
AA:s budskap, för du uppfyller inte den mest grundläggande kvalifikationen för
medlemskap i AA.

Måhända behöver du hjälp av läkare och terarpeuter, men snälla:

Utnyttja inte AA som fri och anonym terapi. Gå någon
annanstans med ditt jämmer och elände!

Drick inte sprit - ät godis! Så
enkelt är det att avhålla sig från alkohol enligt boken som är det stora
sorgebarnet inom vår gemenskap – "Leva Nykter". Råden i denna bok
säger på punkt efter punkt emot vad AA:s program säger om vår sjukdom. Där AA:s
grundtext Stora Boken försöker förklara sjukdomen alkoholism som en form av
fysisk allergi kombinerad med en mental besatthet och själslig disharmoni,
talar Leva Nykter på fullt allvar om att sysselsätta sig med ballonger eller
äta godis när "suget" kommer. Om råden i Leva Nykter hade fungerat,
så hade vi alkoholister inte behövt AA!

Ibland blir det lätt komiskt, men med tanke på att alkoholism är en dödlig
sjukdom som orsakar outhärdligt lidande, så är det bara att konstatera att Leva
Nykter är en mycket sjuk bok. Sjukast av allt, är att den ges ut i Anonyma
Alkoholisters namn. Nu har den dessutom givits ut som talbok. Personligen har
jag som du förstår mycket svårt att förstå varför?

Jag utgår förstås ifrån att de ansvariga inom AA menar att Leva Nykters budskap
är viktigt. Därför bjuder jag här på en glad och käck reklamsnutt för Leva
Nykter.....

"Det är bättre att vara knubbig och  rund än full, eller
hur?"
 
jag råder alla att elda upp skiten snarast eller lämna in den på pappersåtervinningen

så kanske den blir återskapad som Stora Boken.
Gud Hjälp oss.....ske din vilja.

Det är en blogg om AA:s lösning på
alkoholism,kallad Stora Boken.... 
Om du har hittat en annan lösning som fungerar för dig, så kör för allt i
världen vidare på den vägen.

AA erbjuder en väg – en lösning – som leder till ett
tydligt mål: Genom att (via Stora Boken) göra AA:s tolv steg, så får vi alkoholister ett andligt
uppvaknande och tillfrisknar därmed från vår alkoholism. Om du är intresserad
av en annan lösning, så är AA ingenting för dig.

Men alla är givetvis välkomna

 trad nr3 "Det enda villkoret för medlemskap är en önskan att sluta dricka"

Välkommen ombord på AA-raketen!

Hörde
häromdagen ett uttryck som jag är lyckligt medveten om. Det används på
vissa behandlingshem, där man varnar dem som ska
"slussas ut" till AA:

"Ta det lugnt med de tolv stegen - bli inte en
AA-raket!"

Ja, tänk om nykomlingen som under kanske två månader fått höra hur
man ska tackla sitt "sug" på diverse mer eller mindre fiffiga sätt,
gick till AA och snabbt blev befriad från alla sina tankar på alkohol?

AA:s grundtext Stora Boken är solklar - AA:s tolv steg ska göras i
så raskt tempo som möjligt. Det finns inte på ett enda ställe någon som helst
uppmaning till "ta det lugnt" när det gäller stegarbetet. Däremot
förekommer ord som "nu", "därnäst" och "genast"
flitigt i samband med instruktionerna av hur de tolv stegen bör genomföras.

Skulle vi uppmana någon som lider av dödlig cancer att ta det
lugnt och vänta tills han eller hon "känner sig mogen" för
strålbehandling?

Eftersom alkoholism är en både dödlig och progressiv sjukdom, så
finns det naturligtvis ingen anledning att vänta med tillfrisknandet.

I inledningen till Stora Bokens kapitel "Hur det
fungerar" står det så här: "Om du har beslutat att du vill ha
vad vi har och är villig att göra ALLT för att uppnå det - då är du mogen att
ta vissa steg."

De tolv stegen förutsätter endast att du fattar ett beslut.
De tolv stegen är inte någon slags överkurs för AA-medlemmar som lycktas hålla
sig nyktra en viss tid - AA:s tolv steg är utformade som en akutinsats för dig
som inte vill börja dricka igen.

Enda stället där ordet "raket" förekommer, är för övrigt
i den engelska originaltexten. Där finns
uttrycket "We have been rocketed into a fourth dimension of
existence". I den svenska texten används istället uttrycket "Vi har
kastats in i en fjärde dimension av tillvaron".

 
Så, istället
för att kastas raka vägen tillbaks till behandlingshemmet (eller i värsta fall
till kyrkogården för en sista vila), så bör du så snabbt som möjligt skaffa dig
en sponsor som själv har gjort vad AA:s program föreslår.

En sådan sponsor växer nu dessvärre inte på träd i AA-land, men ett tips är att
söka en AA-grupp vars möten handlar om AA:s lösning enligt Stora Boken istället
för medlemmarnas problem med att hålla sig nyktra.

välkommen ombord och 

Lycka till!